Samisk skolhistoria
Marit Anne Allas
Box 2061
S-98102 Kiruna
Tel +46-70-5721305
e-poasta: mare-nan@hotmail.com
http://skuvla.info

Möjliga medarbetare i Sverige

Samisk skolhistoria – intervjuguide

Det kommer antagligen att bli många intervjuer och samtal när du håller på att arbeta med samiskskolhistoria och innan böckerna är färdiga. Därför har Svein Lund utarbetat intervjuguide utifrån sina erfarenheter som intervjuare och redaktör, och Marit Anne Allas har översatt denna til svenska.
Vi hoppas på att detta ska vara till hjälp för de som kommer att intervjua tidigare elever och lärare samt andra som kan berätta om sina eller andras erfarenheter och upplevelser från skoltiden. Intervjuguiden ska ses som stöd för dig som intervjuar. Du behöver inte ställa alla frågor som står i formuläret och självklart kan du fråga om andra ämnen också.

1. Skriva eller spela in?

Det är en fördel att spela in intervjuerna men bör även anteckna. Man bör inte förlita sig bara på inspelningar, dessutom är det ett mödosamt och tidskrävande arbete att skriva av inspelningar. Därutöver kan de inspelade intervjuerna spolieras t ex vid tekniska problem.

2. Låt berättaren berätta

Du bör nog ha färdiga frågor tillhands, men behöver inte följa dem slaviskt.
Om informanten vill berätta om andra ämnen än det som berör skolan, låt denne berätta men anteckna de upplysningar som kommer fram, även om du inte tar det med i artikeln. Avslutningsvis jämför du svaren med intervjuguiden som en check huruvida du har fått de svar du ville få fram.

3. Vad som är obligatoriskt i artikeln:

A. Personligdata till berättarens presentation: (Alla)
Berättarens offentliga namn och om möjligt det samiska namnet.
Födelsedata
Uppväxt ort och var denne har bott.
Utbildning: vilken, var, när, hur länge.
Arbete: vilket, var, när.
Möjliga viktiga uppdrag i föreningar, institutioner, publicerade böcker o.dyl.

B. Till berättelsen:
(Det kan hända att en berättare har haft flera roller, t ex denne har varit elev och förälder och/eller lärare).

B1 Elev
Hemförhållanden: näring/hur man livnärde sig, språk, etnicitet (i vilken grad berättaren behärskade språken när denne började i skolan).
Skolorganisation: hur många veckor varade skolan per gång
Skolväg: avstånd, hur färdades man till skolan
Skolbyggnad: gammal/ny, stor/liten.
Internat: Hur var byggnaden, husmor och personal (språk, hur var deras sätt mot eleverna) maten, elevernas arbete på internatet, hur många barn placerades i samma rum?
Lärare: etnicitet, språkfärdigheter och språkanvändandet, formellkompetens och kompetens att lära ut, straff.
Ämnen: vad fick de lära sig, behövde eleverna kunna utantill? Kristendomskunskap, hur lärde man sig riksspråket, praktiska ämnen, naturkunskap, matematik, historia, gymnastik.
Innehållet i skolan: Information om samer och närmiljön. Skolarbete om lokalsamhälle, exkursioner.
Elevernas relationer: samarbete, stöd, mobbning och trakasserier, relationer mellan same- och svenska-/finskabarn.
Relationer mellan föräldrar och skolan.
Hur har skoltiden påverkat berättarens liv?

B2 Lärare
Frågorna under B1 så långt de är lämpliga.
Vad visste han/hon om samiska förhållanden innan denne började som lärare?
Fick han/hon hjälp och vägledning innan tjänsten.
Hur fick hon/han lära sig om samiska förhållanden och av vem?

B3 Förälder
Bakgrund (yrke, etnicitet, språk osv.) Kontakten med skolan, inbjöd skolan till möten, har de själv tagit kontakt med skolan? Föräldrarnas krav på skolan (t ex samiska språket), skolans och myndighets reaktioner på detta. I vilken grad har förälder kunnat hjälpa eleven i skolarbete (språkkunskapen, skriva osv.) Har föräldrarna klagat på hur skolan/lärarna har behandlat eleverna?

4. Kontrollera

Normalt behöver man intervjua flera gånger samma person, antingen med ett nytt besök eller över telefon. Efter första utskrift upptäcker man ofta frågor som man har glömt att ställa eller något som man inte har riktigt förstått. Informanten kan också ha kommit ihåg nya minnen att berätta.
Ofta måste man kontrollera konkreta fakta i andra källor, t ex personers/institutioners riktiga namn, årtal osv.
När du anser att du har skrivit färdig artikeln, ska du be informanten att läsa igenom den (eller om det behövs läsa högt för informanten) och fråga om det är något som måste justeras.

5. Forma artikeln

Artikeltexten bör inte vara mer än 12 A4 sidor (24000 tecken). Skriv med textskrivningsprogram (t ex OpenOffice eller Word).
Använd teckensnitt Times New Roman. Överskrift: 18, underrubrik: 14, text: 12, fotnot, litteraturlista: 10.
När du börjar på ett nytt avsnitt, använd ”tabb”, använd inte linjebrytning (enter).
Försök inte forma texten på ett annat sätt, det ger bara extra arbete för redaktören. Fråga gärna redaktören vid behov.
Skicka texten till redaktionen med e-post som bifogat fil i format .doc .odt eller .rtf (använd inte .docx)
Använd korta filnamn som berättar lite om innehållet i texten. Använd inte speciella samiska-, norska- svenska eller finska bokstäver i filnamnet!

6. Bilder

Ta digital kamera med när du ska intervjua, ta foto av informanten och möjliga föremål som han/hon har hemma eller i skolan ifall detta kan användas som illustration.
Fråga informanten om han/hon har bilder från skoltiden eller om han/hon vet var man kan hitta bilder.
Om du lånar bilder, skriv kvitto att du har lånat den, skanna eller låt någon annan skanna det så fort som möjligt och återlämna bilderna (Om du behöver hjälp med skanning, fråga Svein Lund (+47-90727698, sveinlund@online.no) eller Carl Johan Utsi Jokkmokk (+46-761128866, jenni.laiti@biegga.com)
När du får bilder, ta reda på vem som är fotograf om det är möjligt.
Skriv text till bilderna, tillsammans med fotografens namn eller vem som har lånat ut bilden, skicka detta till redaktionen som bilaga till artikeltexten.
Skicka digitala bilder till redaktionen i .jpg format, utan kompression. Lägg inte fotona i artikeltexten.
Om du skulle upptäcka fel eller något som du tycker borde vara med i intervjuguiden, ta kontakt med Svein Lund på sveilund@online.no

Samisk skolhistorias huvudsida